Nollruta

Nollruta

DSCN0417

Nov 2016. Det som står nedan är inte fel, men behöver kompletteras. Vi har nu underlag för att utvärdera nollrutan redan på försommaren, och då kan den användas för att direkt bedöma behovet av tilläggsgödsling. Vidare har systemet med pilotrutor vidareutvecklats.

Gå till Anvisning nollpilot

Utvärdering

Vi börjar med utvärderingen, så vet man hur den kan användas. V använder strålängdsmetoden. Bakgrunden är försöksresultat från flera år. Strålängden har mätts i kväveförsök med olka givor, och sambandet mellan ”relativ strålängd” och kvävemängden i kärnskörden har bestämts.

Relativ strålängd = strålängd i testruta / strålängd i bra bestånd

Är den 45 cm i testrutan och 75 i normalbestånd blir relativ strålängd 0,6.

Ta fram siffran med miniräknare eller för hand.

(Eftersom vi använder relativ längd spelar olika sorter och olika behandlingar liten roll.)

Använd sedan nedanstående tabell.

Kg N i kärnskörden

Rel strål.

Höstvete

Korn

0,5

20

25

0,55

23

28

0,6

28

33

0,65

32

37

0,7

38

43

0,75

44

49

0,8

52

56

0,85

61

65

0,9

71

74

0,95

84

85

0,95

101

85

1

144

97

Om vi lägger till ca en tredjedel får vi ungefär markens totalleverans av kväve till grödan, summan av tillgängligt mineralkväve och mineralisering under växttiden.,

Vad har man för nytta av det?

Vid låga siffror behövs mer gödsling för att ge samma skörd.. Om allmän rekommendation för skörden 8 ton höstvete i ett fall är 160, skulle man justera till 190 om nollrutan brukar visa kring 30  och till 140 om den brukar vis kring 70.

Så man har ännu ingen nytta av den det aktuella året, men kanhända ett system för det kan utvecklas. Det är ju det som nu är verklighet.

Bakgrund: nollruta0924

Utläggning.

Egentligen kunde nollrutan kallas ”gödslingsmista”. Det behöver inte vara en ruta., det kan vara en kil eller en rand.

Gödslar man en gång med en exaktspridare är det hur enkelt som helst..

Med kastspridare får man använda presenning för att skydda rutan, och gödslar man flera gånger får man lägga på den varje gång..

Nollrutor ska inte läggas på samma ställe år från år. De ska spegla fältets aktuella kväveleverans.

Finns tid och resurser?

Man kan tycka: det har vi inte tid med när det är brått. Men har man någorlunda organiserat på förhand tar det kanske 10 minuter för varje ruta, 20 minuter för 2 rutor på fältet. Om man därmed sparar 20 kg N och fälter är 20 ha har man sparat 4000 kr och dessutom sparat resurser och miljö. Ingen dålig ersättning.

Mätning.

Nedanstående bild ger förklaring nog. En tumstock kan användas, men ett plaströr med några ditsatta mätstreck är lättare att hantera.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tidpunkt. Kalibreringen är gjord när grödan är fullt utvecklad, men tiden är inte kritisk. Ett observandum: Om kornaxen börjar böja sig tidigare på ett ställe än ett annat kan det bli missvisande. Mät innan dess.

Mät på några punkter och ta ett medeltal..

Dividera sedan nollrutans medellängd med normalbeståndets medellängd för att få relativ strålängd. Använd siffran i tabellen ovan.

Advertisements
Posted in Uncategorized | Tagged | Leave a comment

Kvävegödsling.

Finns något kvar att göra när man har en bra driftsrådgivning?  Det är inte säkert, men kvävet är så viktigt att det är motiverat att se om man kan komma längre. Skördar och proteinhalter tidigare, helst 10 år tillbaka säger mycket.

Nollrutor? Klicka på tag “nollruta”. Eller ska vi kalla det gödslingsmista? Vi erbjuder en tolkning för höstvete och korn. För mer information: klicka på tag “nollruta”.

Finns skördekartering? Är den använd?

Posted in Uncategorized | Tagged , | Leave a comment

Odlingssystem.

Växtföljden som helhet, eftergrödor/fånggrödor, halmförsäljning – vad betyder olika alternativ för ekonomi och bördighet? Olika alternativ kan gås igenom.

Energiproduktion (halm eller biogas) är en ny marknad.

Faktiskt: man borde inte lättvindigt sälja halm utan att ha kontroll på vad marken tål.

Vi beräknar bl a: ekonomi, mullutveckling, energibalans, klimatpåverkan, utlakning, biodiversitet.

Kan gården rentav bli både nettoproducent av energi, ge positiv klimatpåverkan och ändå ge full växtproduktion? Det är faktiskt möjligt.

Kalkylen Odlingsperspektiv (egentligen en hel odlingssystemsimulering) användes och lämnas kvar för eventuellt eget bruk.

Posted in Uncategorized | Tagged , , | Leave a comment

Skördebromsar

 

Det kan gälla gården, fält eller delar av fält.

Det är klart att man kan ha utnyttjat alla möjligheter. Bara klimat och mark sätter gränser. Men det skadar inte att gå igenom det hela.

Skördehistoria, inte bara 3 år bakåt utan helst 10, säger en hel del.

Etablering, bestånd, dränering, markstruktur, markprofil, markkartan. Det är värt att tänka till. Kanske kolla upp.

I speciella fall kan man lägga kontrollrutor (småförsök) eller växtanalys.

Posted in Uncategorized | Tagged | Leave a comment